Är jag en svensk Bernie Sanders?

berniesandersellereller

Eric Rosén på Politism frågar sig om jag är Sveriges svar på Bernie Sanders. Vad betyder det ens? Bernie Sanders är en sådan karaktär som personer inom den brokiga svenska vänstern och det politiska etablissemanget har ganska skilda uppfattningar kring. Vissa gillar honom, andra gör det inte. Oavsett ens inställning är det allt för sällan av några djupgående politiskt analytiska orsaker som man tycker det man gör om exempelvis Sanders.

De flesta tycks vara sin tradition trogen att tid efter annan hitta någon ny hype att halelujah sig över. Sanders är nog det senaste exemplet i den raden följt av Corbyn, Podemos, Syriza, Enhetslistan och holländska SP. Alltid är det något där ute som man kan sitta och hoppas på. Och som vanligt så slutar det hela likt det berömda lokaltidningsreportaget ”det blev ingen cd” varpå åskådarna blir lika besvikna som på bilden i lokalblaskan.

Jag vill inte avfärda Bernie Sanders som ”en jävla socialdemokrat” även om det, på många sätt, är precis det han är. Sanders leker ett farligt spel där han väcker drömmar hos människor som jag har svårt att se ska kunna realiseras inom ramarna för det rådande politiska systemet. För att förändra det systemet krävs bra mycket mer än bara Bernie Sanders.

Nu har jag inte hunnit sätta tänderna i det färdiga resultatet av det Arena-reportage som Eric Rosén refererar till i sin text på politism eftersom det inte har kommit ut på webben ännu. Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler ska tydligen ha blivit rosenrasande över det så jag hoppas Arena lägger ut det på webben snarast!

De flesta skeva analyser grundas oftast på felställda frågor. ”Varför går det inte bra för Vänsterpartiet i en tid då det BORDE göra det” är ett perfekt exempel på hur illa en analys är dömd att bli. Det borde inte gå bra för Vänsterpartiet. Det borde inte gå bra för Sossarna eller Mp heller. Det gör det inte heller. Varför skulle det? Och om det går BRA för exempelvis Syriza – vad i helvete menas med ”bra” i sådana fall?

Jag och Malcom får göra något avsnitt på skiten! Men om man frågar mig så är varken sig ”kritik mot åtstramning” eller ”revolution” någon lösning för Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är förövrigt redan ”kritiker mot åtstramningspolitiken” och det är jävligt lätt att vara det när man inte får vara med och försöka styra skeppet. I de kommuner de ”regerar” sitter de däremot och skär ned i välfärden under parollen ”inte till salu”.

Att försöka föreslå mirakelrecept för Vänsterpartiet är som att säga att ”om bara dinosaurien slutar vara dinosaurie och bli en kaja istället så skulle den klara sig mycket bättre idag!”. En dinosaurie kan inte bara BLI en art som är bättre anpassad för aktuella förutsättningar. Det spelar ingen roll hur mycket Aron Etzler man kastar på en organisation vars kärnmedlemmar till största del består av ett gäng avdankade kommunpolitiker vars högsta önskan är att bevara status quo och deras eget välbefinnande. Att skylla vänsterpartiets kräftgång på Aron Etzler är att tillskriva honom förmågor han knappast har. Han är inte såpass bra att partiets dåliga läge skulle kunna förklaras med hans påverkan.

Ingen skulle kunna göra Vänsterpartiet till något de inte redan är – utan att helt enkelt förinta det de är! Om man gör Vänsterpartiet till något annat än Vänsterpartiet så är de inte längre Vänsterpartiet! Inte ens Bernie Sanders eller någon svensk motsvarighet skulle klara göra det.

Som Eric Rosén noterat är jag inte socialdemokratiskt lagd såsom Bernie Sanders och det är väl först här man på allvar kan urskilja huruvida Sanders ska vara något positivt eller negativt i sammanhanget.

”Det är en märklig analys ackompanjerad av den lika märkliga introduktionen av uteslutne vänsterpartisten Markus Allard som ett slags Sveriges Bernie Sanders.

Jag tror för all del att Allards ”Örebropartiet” har stor potential och det är inte svårt att se det strategiskt smarta i en hel del av deras aktivism. Men där upphör likheterna, eftersom Allard snarare uttrycker en mer ortodox marxism som väntar (ofta förgäves) på att det kapitalistiska systemet ska förgöra sig själv och automatiskt väcka en arbetarklassens (inneboende, nästan gudagiven) socialistisk övertygelse.”

Vi har alltså inte att göra med en revolutionslajvande mupp, typ en trotte, som försöker baktala mig genom att likna mig med Bernie Sanders, vi har att göra med någon som tycks tro att JAG är en jävla trotte (!!!) och därför inte ska ses som Bernie Sanders. Att anklaga mig för den sortens vulgära determinism som Eric slänger på mig är bra mycket värre än att kalla mig för Bernie Sanders! När jag frågar Eric vad han fått detta ifrån kastar han in följande utdrag från Arena-reportaget som något slags bevis på det.

determinism

Man måste vara väldigt slarvig för att dra den sortens slutsatser efter det textstycket! Träligt.

Att alternativet måste byggas vid sidan av staten (också) är inte att säga att kapitalismens sammanbrott automatiskt kommer resultera i en socialistisk övertygelse hos arbetarklassen. Att vilja klistra den sortens linje på mig är antingen ett utfall av en medveten agenda för att få mig att framstå som något jag inte är. Eller, om det inte är medvetet, kan det lika väl vara ett utfall av att man projicerat ens egna förutfattade idéer om att marxister är några slags religiösa domedagsapologeter (även om det finns en del idioter som svärtar ner begreppet med just det). I sådana fall måste jag vara ännu tydligare än jag varit i mina inlägg, uttalanden, organisationsbyggen och ett år av podcastavsnitt där vi väl ändå gjort det ganska klart var vi faktiskt står…

De religiösa idag är de som likt en cargo cult bygger landningsbanor för att en svunnen tid ska komma tillbaka. De som ställer frågor om varför det går dåligt för organisationer som Vänsterpartiet i en tid då det ”inte borde göra det” – eller ännu värre, försöker formulera svar utefter den sortens skeva frågeställningar! De religiösa är de som tittar på Bernie Sanders som en vit riddare snarare än ett se hypen och desperationen som något sorgligt och till och med farligt.

Jag kommer göra allt jag kan för att det bli ska bli tydligt att jag inte är en av er. Ingen ska behöva undra om jag är en svensk motsvarighet till Bernie Sanders eller någon annan. Jag är blott Markus Allard, ingen mer, ingen mindre!

Annonser
Är jag en svensk Bernie Sanders?

En reaktion på ”Är jag en svensk Bernie Sanders?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s